Departure

Det närmar sig. Avseglingen, uppbrottet, början på äventyret, vi kastar loss.

Det är lite overkligt att vi ska vara borta ett år. Vi åker ifrån familj, vänner, barnens kompisar, våra kollegor, våra jobb, vår vardag, älskade Göteborg. Vi åker till något annat som kommer bli vår vardag. Vi kommer att vara tillsammans. Vi kommer vara på havet. Vi kommer ha tid (en sådan otrolig bristvara de senaste åren). Det kommer nog inte alltid vara lätt. Ibland kommer det blåsa åt fel håll. Ibland kommer det blåsa för mycket och ibland för lite. Utrustning kan gå sönder. Allt möjligt kan hända. Men ändå, som vi längtar! Vi har kämpat för att komma iväg. Alla otaliga timmar av arbete med planering och arbete med båten. Alla kostnader. Allt fokus vi lagt på detta sedan vi bestämde oss. Kustskepparen, Utsjöskepparen, Båtmekanikerkursen, SRC och väderkurser har lästs in sena timmar efter att barnen är lagda. Sömnbristen har legat som en matta över oss hela tiden. Men en idé som växer i huvudet ger också otrolig energi och målmedvetenhet. Längtan ger handlingskraft. Det har också varit roligt och inspirerande med alla förberedelser. Vi har lärt oss mycket av att läsa kurserna, prata med erfarna långseglare, följa bloggar och läsa böcker. Det faktum att vi har bott ett år i Draken har varit en resa i sig, som jag är så glad att vi gjorde. Vi pratar ofta om vad det betytt för oss. Alla kvällar i båten, närheten med varandra och barnen, närheten till havet. Oavsett hur långseglingen blir vet jag att vi alltid kommer minnas denna tid med stor värme. Lite stolthet känner vi också över hur bra vi klarat det. Hur vi fått livet att gå ihop med dagishämtningar, fulla jourscheman och heltidsarbeten med den extra logistik det inneburit att bo i en segelbåt. Vi har klarat av VAB-perioder med magsjuka och förkylningar. Vi har förtöjt Draken så hon legat tryggt i vinterstormarna. Vi har haft det varmt och gott i båten. Ingen har trillat i. Och framförallt – barnen har trivts otroligt bra. De längtar alltid tillbaka till båten när vi inte är där. De längtar hem, för Draken är absolut vårt hem nu. Lägenheten finns också i hjärtat, men i framtiden på något sätt. Jag tror det kommer bli underbart att flytta tillbaka till lägenheten efter året och bygga upp boet på nytt. Men just nu känns det lite avlägset. Andra äventyr väntar…

Jag känner stor tacksamhet till människor runt oss som uppmuntrat och stöttat oss i detta. Familj och vänner som funnits där och trott på oss. Kollegor som fick mig att ta förnuftet till fånga när jag vacklade inför att be om tjänstledigt ett år. Mina chefer som godkände ett års tjänstledighet (det kan man inte ta för givet inom sjukvården). Och jag känner tacksamhet att den personen jag delar mitt liv med har samma dröm som jag har.

Draken stod på backen i två veckor på Wahlborgs Marina. Vi slipade botten, gjorde några mindre epoxylagningar, bottenmålade, polerade skrov och överbyggnad, polerade propellern och lämnade in bladen på förkoppring, samt gjorde diverse andra projekt.

Jerker och Patrik (far och son) på Båtfixaren gjorde ett fantastiskt jobb med att installera vindrodret. De svetsade specialfästen perfekt anpassade till vår båt och allt sitter som ett smäck. Jag kan lugnt säga att vi inte hade klarat det själva. Vi har känt Jerker och Patrik sedan de gjorde vår targabåge. De har hjälpt oss med allt möjligt, fungerat som bollplank och kunskapsbank, förmedlat kontakter. Vi gillar dem väldigt mycket.

Denis på Sir Marin har installerat och uppdaterat en hel del teknisk/elektronisk utrustning på båten. Han har varit en ovärderlig hjälp. När jag träffade honom första gången så visade det sig att han gjort flera arbeten på Draken innan vi köpte henne, bl a installerat bogpropeller och bytt bälg. Det han inte vet inom sitt fält är inte värt att veta. Med sin franska accent har han svar på alla mina frågor. Proffsig och trevlig, en pärla.

Rikard Svanberg som är professionell riggare har besiktigat vår rigg och bytt samtliga undervant samt en del av löpande rigg. Första gången han hälsade på i båten tog han sig tid med en rejäl lektion i splitsning av dyneema. Han hoppar stegvis upp i masten för egen maskin, helt otroligt. Allt brev svinbra, och det känns skönt att riggen har fått en uppfräschning.

Det kommer gå att följa oss på flera sätt när vi är borta. Vi kommer publicera små lägesrapporter, bilder och uppdateringar via Facebook och Instagram. Mitt instagramkonto @malinbartosär öppet för vem som helst att följa. Då och då kommer jag skriva blogginlägg och reseberättelser här på bloggen. Man kan prenumerera på blogginläggen om man vill, och då får man en notis när det publicerats ett nytt. Under fliken ‘Drakens Position’ på vår hemsida kan man alltid gå in och se exakt var vi befinner oss. Nu finns en karta från MarineTraffic med vår position som signaleras via VHF-nätet (vår AIS). Kommer man tillräckligt långt ut till havs tappar man kontakten med masterna i land, och syns således inte på kartan. Det kommer tillkomma en karta med vår position som sänds via vår satellittelefon. Satellittelefonen har global täckning, så ni kommer alltid kunna se var vi är. Planen är också att vi kommer göra några filmklipp under resan och publicera här på hemsidan samt på vår Youtubekanal https://www.youtube.com/channel/UC6nWlyQmFLwmdkvJndvbc-Q

Under fliken ‘Kontakt’ finns olika kontaktvägar inkl numret till vår satellittelefon (som vi lägger till när vi aktiverar den strax före avresan).

Vi känner oss förväntansfulla och ödmjuka inför resan. Vi har stor respekt för havet och vädrets krafter, och kommer vara försiktiga. Vi har inte bråttom. Rutten är inte slagen i sten och kan ändras efter behov. Vi är ett bra team. Vi har en bra båt. Vi har utrustat båten med säkerhet som högsta prio. Vi har jobbat hårt och förberett oss så gott vi kan. Erfarenhet av långfärdssegling kan man bara få genom att göra det – so here we go!